Ett pinnhål upp

4 Juli
I den ljumma sommarkvällen styr jag och Tobbe båten mot Ekolns stora vidder. Vid ön Flässjan sätter vi ut tre spön och åker sedan mot grundet "Pinkan" och Skokloster. Jag hade förvarnat Tobbe om det påvra fisket jag själv upplevt häromdagen, men han lät sig inte avskräckas.
Jag sitter och slumrar vid elmotorn och stirrar dagdrömmande mot horisonten då jag plötsligt ser en ASP bryta vattenytan i sin jakt på löjor. Jag greppar ett spinnspö och gör några resultatlösa kast. Denna mytomspunna lanskapsfisk som inte så lätt låter sig spåras eller fångas känns verkligen som en utmaning inför kommande fisketurer på Ekoln.
Vi börjar vända hemåt och är på väg att ge upp då akterspöt signalerar hugg och vi kan veva in en liten gös i sill-storlek. Några minuter senare får Tobbe en fin Mälargös på ca två kilo som både räddar fiskeäran och fredagsmiddagen. Med hotande regn och åskmoln över horisonten packar vi ihop våra pinaler och styr mot bryggan.

Högt och Lågt

2 Juli
Med nyinköpt TDA-kort på fíckan äntrar jag båten på UFF´s brygga vid Ekoln. Jag hade länge farhågor över att ha båten liggandes permanent vid en brygga då jag är van att kunna traila runt mitt ekipage dit hän jag för stunden önskat fiska. Men tid är en lyxvara och allt som oftast kom jag på mig själv att dra mig för kvällsturer på närbelägna Ekoln. Köer till ramper, fastsurrning av båt, inbaxande i garage m.m. tar sin runda tid.
Till hösten hoppas jag åter kunna styra kosan mot mer långväga fiskeplatser för det är ju något speciellt att utforska nya vatten från båt.
Efter några timmars trolling börjar jag fundera över mitt beslut. Inte ett hugg trots flitigt roddande med spöna. Djupgående, ettrigt vickande beten får samsas med grundgående och nerblyade wobblers. Trots detta njuter jag av tillvaron därute på sjön. Förrutom dom vedervärdiga sjöskotrarna som far runt Skarholmen som vettvillingar, är det otroligt lugnt och behagligt därute på böljorna. Vid 23 tiden bryter jag och puttrar hem mot bryggan igen.

Smörfiske

9 Juni
Solen gassar och inte ett moln syns på himlen då jag knuffar ut den lilla plastbåten från bryggan. Elisabeth ligger i en solstol och njuter av högsommarvärmen medan jag passar på att ta en trollingrepa på sjön. Egentligen är det ju helt befängt att försöka sig på att trolla gös i gassande solsken i en källsjö, men fiskesuget är för stort och kvällen är uppbokad för andra förpliktelser. Jag riggar tre spön med wobblers som har olika djupgående, öppnar en pilsner och smörjer in mig med 12:ans solskydd.
Redan efter 25 minuter skriker slirbromsen på det vänstra spöt och signalerar stor fisk. En kort stund senare kan jag håva en gös i 4 kg´s klassen med en lila/Vit Bomber 24A i käkvinklen. Helnöjd med fisketuren vänder jag båten och styr mot en undervattens udde som ser otroligt het ut på sjökortet. Jag har nästan passerat hela udden då en grov fisk klipper min Rapala Husky jerk på innerspöt. Fisken slås otroligt hårt och jag misstänker länge att det är någon av sjöns pelagiska storgäddor som huggit. Efter en stund kan jag skymta en vit bredsida nere i djupet och kan snart sluta håvmaskorna kring en bastant Gös på 5,2 kilo. Kort och trind med en riktig "kalaskula" efter idogt frossande i löjstimmen. Jag slås över den magnifika snittvikten på gösarna i sjön, även om det ofta är långt mellan huggen är medelvikten otroligt hög, närmare 4 kg!

Nästa mål är att förska jigga upp en gös i sjön, något som jag hitintills gått bet på. Eller varför inte testa inneflugan "vertical Jigging", ett fiskesätt som jag tror är dödligt på höstens stillastående gösar på djupbranterna.