Tillbaka i lunken

Lördagen den 30 december.
Jag kunde jag inte motstå Henrik och Tobbes erbjudande att hänga med till Väddö för att fiska havsöring. Fylld av självförtroende efter Gotlandstrippen tänkte jag att "flytet" säkert skulle smitta av sig även till Roslagens vackra kust. Redan efter några timmar kommer jag in i fiskelunken, vev vev vev-stopp, vev vev vev-stopp. Första lokalen resulterar i ett ynka hugg på tre man, trots att förhållandena är smått optimala med frisk vind som ligger på utan att det för den skull är grumligt i vattnet. På väg till nästa plats krockar vi närpå med en älgko som genar över grusvägen precis framför bilen, imponerande djur som man inte skulle vilja ha i framsätet.

Nästa spot är en populär sträcka, och på parkeringen står det redan 4 bilar. Längs sträckan kan vi se fem utvadade fiskare som idogt kastar sina långsmala drag ut i böljorna. Tobbe och Henrik vadar ut till en holme där Tobbe tidigare haft lycka, själv kastar jag av en fin udde utan någon som helst känning. Jag möter en äldre herre som brukar lägga nät i närheten vid islossningen, han berättar om en 10 kg´s "lax" som han fångade en vår vid islossningen, Lax är ofta det namn som nätgubbarna använder på havsöringen, bättre än "havsforell" tänker jag tyst för mig själv.
När det börjar skymma samlas vi vid bilen, vi samspråkar med några av dom andra spösvingarna och alla har haft ett lika påvert fiske. En liten "sprallis" är det enda som rapporteras. Vi kliar oss alla i huvudet då förhållandena är optimala. I vattnet kan vi bitivs se tångräkor och spigg i mängder, rena smörgåsbordet för en hungrig Havsöring, men icke. Vi omkullkastar alla teorier och beslutar oss för att öringen är utrustad med en slumpgenerator i huvudet. Årets sista tur lider mot sitt slut och vi packar i hop och beger oss hemmåt.