Göshugg och bränsletorsk

1 Augusti

Vi har trollat runt i nästan två timmar utan ett endast pet på våra beten. Både jag och Tobbe ser lite ängliga ut och börjar befara att det återigen ska bli en trög kväll på mälaren. Vi rundar en ö och styr upp mot nordostvinden och upptäcker att batteriet till el-motorn tagit slut på kraft. Jag grämer mig för att inte kollat att batteriet var fulladdat samtidigt som jag får starta utombordsmotorn, att närmast ljudlöst kunna puttra runt med el-motorn är en ynnest som gjort trollingfisket betydligt trevligare och mer miljövänligt. En gös på dryga kilot höjer stämmningen i båten och strax därefter bugar Tobbes spö betänkligt och en vacker 4 kg´s gös kan lyftas in i över båtrelingen. Mörket börjar komma och vi är på väg att styra kosan hemåt då ytterligare en gös i 2 kilos klassen kommer upp. Färden hem, i den allt mer tilltagande vinden, blir nervpirrande då bensintanken blivit oroväckande tom. Vi kommer dock in till båtplatsen på bensinångorna. Tänk att ett havererat fiskesjälvförtroende kan repa sig så snabbt.

Stormgös

19 Juli

Båten bankar sig fram i den grova sjön, och prylarna dansar runt i båten. På Ekoln sommartid, är syd-sydväst den förhärskande vinden. Skarholmen där jag har min båtplats ligger i norra delen av den stora sjön kan ibland liknas vid kaphorn, i alla fall om man betraktar det från en lätt aluminiumbåt . Vid Vretaudd börjar vinden avta då Skobolandet och ön Koffsan ger viss skydd mot vinden och jag kan få upp båten i behaglig planingsfart. När jag närmar mig TDA-området, dvs det område där trolling är tillåtet, ser jag stora fiskmåsflockar som stördyker mot ytan. Orsaken ser jag på mitt Ekolod där stora "bollar" med bytesfisk syns på displayen.Dom attackeras av hungriga rovfiskar underifrån och pressas upp mot ytan. Jag kör flera vändor i området, utan någon känning vilket är rätt märkligt. Detta är inte ovanligt, att man trollar runt mitt i "skafferiet" utan ett pet på prylarna. Kanske är det så att det finns för mycket mat att välja på? troligtvis är det främst abborre som kalasar bland norsstimmen och dessa klarar inte att gapa över mina stora Cisco Kid och Westins Jätte i 20 cm klassen.
Strax före jag ska bryta upp för kvällen hugger en ettrig Gös i 1 kg´s klassen som får friheten åter, och jag klarar fiskarhedern med nöd och näppe.

En sömnlös natt

5 juli

För någon månad sedan ringde min fiskekumpan sedan barnsben, Alex "Mc Fire" och frestade mig med en guidad tur på en större Sörmländsk sjö. Efter en tur till Guinea Bissau tidigare i år var Alex rejält biten av popperfiske och missar inte en chans att få dänga ut sina hiskliga poppers efter svenska gäddor. Då jag inte är svårtrugad när det gäller fiske nappade jag på erbjudandet.

Halv åtta på kvällen puttrar vid ut på sjön för en natts fiske efter gädda. Vid dom första grynnorna får vi några smågäddor och känner genast att stordåd är på gång. Men efter några timmar med endast några få gäddkontakter, blir vi mer och mer frustrerade. Vi tar en midnattspaus vid en lägerplats och grillar gösfilé och färskpotatis på den lilla portabla grillen som Danne har med sig. Det är riktigt ljuvligt även om vi på himlavalvet ser det lågtryck som är på väg att svepa in. Temperaturen sjunker hastigt och jag får rota fram både en och två fleecetröjor för att hålla värmen i den allt mer kyliga sommarnatten. Fisket tvärdör. Trots att vi är tre man som formligen vänder ut och in på betesarsenalen, så lyser gäddorna med sin frånvaro. Alex svingar envist iväg sina hiskliga Afrika-poppers ut i mörkret och man hör ständigt ett sörplande ljud när dom, oantastade, kryssar fram på ytan. Fram på morgonkvisten efter 3 timmars regnade börjar vi åter få kontakt med fisk. Det är en vindutsatt friliggande vass som hyser några gäddor som inte tycks hört talas om strejken som råder i sjön. Vi belönas i alla fall med ett fantastisk gryning när solen stiger över skogstopparna och skingrar regnmolen i ett färgsprakande skådespel. Alex faller tillslut till föga och och häktar på en Salmo slider, ett kassaskåpssäkert jerkbait, och lyckas landar en slips till gädda innan vi hålögda och med stela ryggar styr kosan hemåt till våra varma sängar.

Propellerfix

30 juni
Man tror att det krävs svåra omständigheter, lömska farvatten eller fulla stryrmän för att gå på grund, i alla fall så vill man gärna tro det. Men enligt statistiken så sker dom flesta grundpåstötningarna just utanför hemmabryggan eller i favorit badviken som man kan "som sin egen ficka".
För några veckor sedan blev jag en del av den statistiken då jag lyckades gira för tvärt runt en udde. Varningsklockorna ringde och jag han sakta in en aning och börja gira, men tyvärr för sent. Med en propeller om närmast liknade en knäckemacka var det bara att bege sig hemåt i sakta mak med "gamnacke". Det känns oroligt surt när man tidigare, utan problem, navigerat runt bland outforskade grunda skärgårdsvikar minerade med vassa stenar för att istället köra på grund i sin hemmasjö. Att överhuvudtaget hitta ett grund i mälarfjärden Ekoln är närpå en bedrift!

Propellern var möjlig att renovera, men efter ett samtal med propellertrim i Stockholm, förstod jag att jag inte var ensam med detta behov så här mitt i båtsäsongen. Sålunda fick jag istället beställa en ny propeller då jag räknade med att det skulle vara den snabbaste lösningen. Drygt 2v senare kunde jag montera på den nya propellern på motorn och ge mig ut på en efterlängtad tur på Ekoln. En timmes trolling resulterade endast i något enstaka hugg, men hur som helst skönt att vara på banan igen.

Surfare och tröga öringar

Gotland 1 maj

Man kan nästan tro att det är Juli , när vi iförda neporenvadare promenerar ut mot den hägrande udden. Svetten lackar och när vi, nere i viken, möter ett glatt gäng Kite-surfare känns havsöringsfiske ganska avlägset. Det är allt för ofta som jag känner mig överumplad av den anstormande våren och allt fiske som måste klaras av och båtar som ska sjösättas.

Planen att någon gång ta en veckas semester i måndasskiftet april-maj, är något som skulle vara mumma för en fiskkarsjäl.Väl ute på udden så är öringarna lika loja av solen och värmen som jag och ger sig endast till känna med små stötar på betet.

På lovartsidan av några stora stenar som sticker upp i vågskummet, hugger det bestämt på ett 18 gr Lukki drag. Jag kan strax, glatt överaskad, landa en romstinn gädda på 3-4 kg. Förr i tiden var udden känd för sitt gäddfiske, sedan kom nedgången och gäddorna blev sällsynta bifångster. Lyckligtvis verkar det vara en vändning på gång mycket tack vara den fredningsperiod som nu gäller för Gädda och abborre från mars t.o.m. maj. Gäddan får med en lätt klapp på ryggen sakta simma iväg mot djupet för återgå till analkande lekbestyr.

Vi förflyttar oss till ett närliggande rev där jag efter visst lirkande kan rädda äran med en liten öring som kniper en förföriskt injerkad Storm Stickbait. När jag vadar in mot land tittar jag samtidigt på termometern, +20 grader i skuggan. Snart är näbgäddorna här.